Årsredovisning 2013

BOKSLUT

NOTER TILL KONCERNBOKSLUT

1. Koncernens redovisningsprinciper, IFRS

Fiskars Oyj Abp är ett offentligt finländskt aktiebolag som noteras på NASDAQ OMX Helsingfors och vars hemort är Raseborg. Registrerad adress är Tavastvägen 135 A, Helsingfors, Finland. Fiskars Oyj Abp är Fiskarskoncernens moderbolag. Koncernen tillverkar och marknadsför varumärkesbaserade konsumentprodukter globalt. Fiskars rapporterar EMEA (Europa, Mellanöstern samt Asien och Stillahavsområdet), Amerika, intresseföretaget Wärtsilä och segmentet Övriga som operativa segment. Verksamheten är indelad i affärsområdena Hem, Trädgård och Uteliv. Dessutom bedriver koncernen fastighetsverksamhet samt innehar ett strategiskt ägarintresse i Wärtsilä Oyj Abp som klassificeras som intressebolag. Koncernens internationella huvudvarumärken är Fiskars, Iittala och Gerber.

Fiskars Oyj Abp:s styrelse har godkänt det här bokslutet för publikation. Enligt den finländska aktiebolagslagen har aktieägarna möjlighet att godkänna eller förkasta bokslutet vid den bolagsstämma som hålls efter publiceringen av bokslutet. Bolagsstämman har också möjlighet att fatta beslut om ändring av bokslutet.

Redovisningsprinciper

Fiskars Oyj Abp:s (”Fiskars” eller ”koncernen”) koncernbokslut har upprättats enligt de internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS) som har antagits av den Europeiska unionen och som var i kraft 31.12.2013. Med de internationella redovisningsstandarderna avses de standarder och deras tolkningar som antagits av EU och som accepterats i finsk bokföringslag och med stöd av den enligt stadgat förfarande givna föreskrifter i EU:s förordning (EG) nr 1606/2002. Noterna till koncernbokslutet har också uppgjorts i enlighet med finsk bokförings- och samfundslagstiftning.

Koncernbokslutet baserar sig på ursprungliga anskaffningsvärden med undantag för finansieringsmedel och -skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen samt biologiska tillgångar och tillgångar och skulder i anslutning till förmånsbestämda pensionsplaner, som har värderats till verkligt värde.

Koncernbolagen rapporterar sina bokslut i den valuta som affärsverksamheten i huvudsak sker i (’funktionell valuta’). Moderbolagets funktionella valuta är euro som även utgör rapporteringsvalutan för koncernen. Uppgifterna redovisas i miljoner euro med en decimal.


Användning av bedömningar

Vid upprättandet av bokslutet i enlighet med internationell redovisningsstandard (IFRS) måste företagsledningen göra bedömningar och antaganden som påverkar värderingen och periodiseringen av bokslutsposter. Dessa bedömningar och antaganden baseras på historisk erfarenhet och andra begrundade antaganden, som anses vara rimliga under rådande förhållanden vid bokslutstidpunkten och vilka utgör bedömningsgrund för bokslutsposterna. Marknadsutvecklingen samt utvecklingen av det allmänna ekonomiska läget kan påverka de variabler som utgör basen för bedömningarna och det slutliga utfallet kan i betydande grad avvika från bedömningarna. Bedömningar påverkar närmast antaganden som har gjorts i prövning av nedskrivningsbehov, inkurans i omsättningstillgångar, bokföring av nedskrivningsförluster för försäljningsfordringar, avsättningar för omstrukturering, beräkning av pensionsansvar, värdebestämning av biologiska tillgångar samt möjlighet att utnyttja latenta skattefordringar mot beskattningsbart resultat i framtiden.

Konsolideringsprinciper

I koncernbokslutet har moderbolaget Fiskars Oyj Abp och alla dotterbolag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än hälften av röstetalet eller annars har beslutanderätt konsoliderats. Förvärvade eller grundade dotterbolag ingår i koncernbokslutet från den dag bolaget förvärvades eller grundades tills innehavet upphör.

Dotterbolag konsolideras i koncernbokslutet enligt förvärvsmetoden. Samtliga koncerninterna transaktioner, såsom vinstutdelning, fordringar och skulder samt orealiserade bidrag av interna transaktioner elimineras i sammanställningen av koncernbokslutet. Räkenskapsperiodens vinst- eller förlustfördelning hänförligt till moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande presenteras i resultaträkningen och bolagets totalresultat hänförligt till aktieägare och innehav utan bestämmande inflytande presenteras i rapporten över totalresultatet. Sedan förvärvet av Royal Copenhagen i januari 2013 har innehav utan bestämmande inflytande presenterats under eget kapital i koncernbalansen separat från det eget kapital, som är hänförligt till moderbolagets ägare.

Andelar i intresseföretag där Fiskars har betydande inflytande men inte beslutanderätt redovisas i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Betydande inflytande uppstår i allmänhet när en koncern har ett innehav på mer än 20 % av ett företags röstetal eller när koncernen på annat sätt har ett betydande inflytande utan beslutanderätt.

Gemensam verksamhet (joint venture) konsolideras i koncernbokslutet genom att konsolidera andelen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader rad för rad (line-by-line method).


Omräkning av poster i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta bokförs till transaktionsdagens kurs. Balansräkningens monetära fordringar och skulder värderas till bokslutsdagens kurser. Valutakursdifferenser som uppstått vid omräkningen ingår i resultaträkningen och redovisas i finansieringsposterna, med undantag av försäljningsfordringar och leverantörsskulder som redovisas i rörelsevinst. Icke-monetära poster i utländsk valuta redovisas enligt valutakursen vid anskaffningstillfället med undantag för poster som redovisas enligt gängse värde; dessa redovisas enligt kursen för den dag då det gängse värdet fastställdes.

Omräkning av utländska dotterbolags bokslut

I koncernbokslutet omräknas de utländska dotterbolagens resultaträkningar, totalresultat samt kassaflöden till euro enligt snittkurser och balansräkningar enligt valutakurserna på bokslutsdagen. De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas i totalresultatet och upptas i koncernens eget kapital. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att vinst eller förlust samt totalresultat omräknas enligt medelkursen i resultaträkningen samt enligt kurserna på bokslutsdagen i balansräkningen redovisas i posterna för totalresultatet och ingår i omräkningsdifferenserna i det egna kapitalet. Även värdeförändringen i finansieringsinstrument som säkrar nettoinvesteringar som gjorts i utländska enheter redovisas på motsvarande sätt till den del dessa säkringar är effektiva. När man helt eller delvis avyttrar ett dotterbolag överförs de ansamlade omräkningsdifferenserna till resultatet som en del av överlåtelsevinsten eller -förlusten.

Omsättning och intäktsföring

Vid beräkning av omsättningen har försäljningsintäkterna minskats med indirekt skatt, beviljade rabatter och kursdifferenser. Försäljningen redovisas när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, d.v.s. när produkten har levererats till kunden enligt leveransvillkoren. I koncernens verksamhet ingår inga långfristiga leveransavtal som skulle redovisas enligt färdigställandegrad.

Pensionsåtaganden

I koncernbolagen finns olika pensionssystem som baserar sig på lokala förhållanden och lagstiftning. De klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. I de avgiftsbestämda planerna gör koncernen fasta betalningar till en separat enhet. Om parten som mottar betalningarna inte klarar av att betala ut ifrågavarande pensionsförmåner har koncernen ingen juridisk eller faktisk skyldighet att göra tilläggsbetalningar. Alla sådana arrangemang som inte uppfyller dessa villkor betecknas som förmånsbestämda planer. Huvuddelen av pensionsarrangemangen i koncernbolagen har klassificerats som avgiftsbestämda planer och utbetalningarna redovisas som kostnad i resultaträkningen för den redovisningsperiod till vilken de härrör.

Kostnader för förmånsbestämda planer redovisas i enlighet med föreläggande i planen och baseras på försäkringstekniska beräkningar. Pensionskostnaderna bokförs som utgifter för de ifrågavarande personernas tjänstetid. Pensionsförpliktelsen redovisas till ett diskonterat nuvärde av de uppskattade framtida utbetalningarna med beaktande av de förvaltningstillgångar som tillhör pensionsplanen värderade till verkligt värde på bokslutsdagen. Förändringar i uppskattade försäkringstekniska värden kan påverka pensionsåtaganden och -kostnader.


Fiskars tillämpar redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner som tillåter bokning av försäkringstekniska vinster och förluster mot övrigt totalresultat som var ett alternativ i tidigare tillämpad IAS 19, men som blev obligatoriskt efter förändringen av IAS 19.

Rörelsevinst

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter -standarden definierar inte begreppet rörelseresultat. I Fiskars definition av rörelseresultatet (EBIT) utgörs rörelseresultatet av en nettosumma som innehåller till omsättningen adderade övriga rörelseintäkter, minskat med kostnader för sålda varor justerat med förändringen i lagret för färdiga produkter och varor under tillverkning samt minskat med kostnader för tillverkning för eget bruk, personalkostnader, avskrivningar och eventuella nedskrivningskostnader samt rörelsekostnader. Rörelseresultatet innefattar rörelseresultaten av de operativa segmenten EMEA, Amerika och Övriga. Fiskars andel av intressebolaget Wärtsiläs resultat och förändringen i de biologiska tillgångarnas gängse värde presenteras i resultaträkningen på egna rader efter rörelseresultatet.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen enligt ursprunglig anskaffningsvärde i de fall anskaffningsvärdet tillförlitligt kan fastslås och det är sannolikt att den väntade ekonomiska nyttan av tillgången tillfaller koncernen. Egendomsposters restvärde samt ekonomiska livslängd bedöms minst i slutet av varje räkenskapsperiod och vid behov justeras de så att de återspeglar den förändring som inträffat i den förväntade ekonomiska nyttan.

Goodwill

Goodwill är koncernens andel av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och bolagets eller affärsverksamhetens nettotillgångar, -skulder och villkorliga skulder värderade till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Goodwill avskrivs inte planmässigt, utan nedskrivningsbehov bedöms minst en gång om året. Goodwill allokeras därför till kassagenererande enheter och för intressebolag ingår goodwill i andelen i intressebolaget. Enhetens återvinningsvärde jämförs årligen eller oftare, om det finns tecken på värdeminskning, med dess bokföringsvärde för att fastslå eventuell värdeminskning.

Villkorade köpeskillingar skall initialredovisas till verkligt värde och därefter omvärderas till verkligt värde via resultaträkningen. Alla utgifter som är hänförliga till rörelseförvärvet, som konsultutgifter, kostnadsförs istället för att ingå i anskaffningsvärdet. I varje separat förvärv kan innehavet utan bestämmande inflytande värderas som andel av nettotillgångar eller till verkligt värde.


Forsknings- och utvecklingskostnader

Forsknings- och utvecklingskostnader upptas som kostnader för den räkenskapsperiod under vilken de uppkommit, med undantag för utvecklingskostnader som aktiveras då de tillförlitligt kan antas generera framtida ekonomiska fördelar för koncernen och uppfyller även de övriga villkoren i IAS 38, alltså uppfyller kriterier för produktens tekniska och ekonomiska förverkligande. Aktiverade utvecklingskostnader, som främst består av direkta personalkostnader och utomstående tjänster, upptas som immateriella tillgångar.

En immateriell tillgång som inte ännu är redo att användas bedöms minst en gång om året för nedskrivningsbehov. Aktiverade utvecklingskostnader redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Den ekonomiska livslängden för aktiverade utvecklingskostnader är 3–6 år. Avskrivningen sker lineärt.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar är bl.a. patent, aktiverade utvecklingskostnader, programvara samt varumärken och kundrelationer som erhållits vid förvärv av verksamhet. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsutgift minskad med ackumulerade planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Immateriella anläggningstillgångar avskrivs lineärt under dess prognostiserade ekonomiska livslängd enligt följande:

  • Programvara
3–10 år
  • Kundrelationer
5–15 år
  • Övriga
3–10 år

Immateriella tillgångar med obestämd livslängd som varumärken som man förvärvat i samband med ett företagsköp, avskrivs inte, men prövas årligen för nedskrivning.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen till anskaffningsutgifter minskade med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som omedelbart uppfyller villkoren aktiveras som en del av anskaffningskostnaden för tillgången.

Anläggningstillgångarna skrivs av årligen lineärt över estimerad ekonomisk livslängd. Egendomsposters restvärde samt ekonomiska livslängd bedöms minst i slutet av varje räkenskapsperiod och vid behov justeras de så att de återspeglar den förändring som inträffat i den förväntade ekonomiska nyttan. Avskrivningarna bygger på följande riktlinjer för ekonomisk livslängd:

  • Byggnader
20–40 år
  • Maskiner och inventarier
3–10 år
  • Jordområden
Avskrivs inte

Vinster och förluster som uppstår genom avyttring eller utrangering av en tillgång redovisas som övriga rörelseintäkter eller -kostnader.


Leasing

Leasingavtal där de väsentliga ekonomiska riskerna och fördelarna förknippade med ägandet överförs till koncernen klassificeras som finansiell leasing. Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i balansräkningen och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärde av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Skulden som hänför sig till avtalet redovisas bland räntebärande skulder. Leasingbetalningarna redovisas delade i räntekostnad och amortering av leasingskuld.

Leasingavtal där en avsevärd del av de risker och förmåner som förknippas med ägande tillfaller den uthyrande parten behandlas som operativa leasingavtal. Leasingavgifter som betalats på basis av operativa leasingavtal redovisas lineärt som kostnader i resultaträkningen under leasingtiden.

Förvaltningsfastigheter

Fastigheter som inte utnyttjas i egen verksamhet eller som koncernen förvaltar för att hyresinkomster eller värdestegring skall tillfalla koncernen klassificeras som förvaltningsfastigheter. Fastigheterna värderas i balansräkningen till anskaffningsutgift minskad med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Riktlinjerna för planenliga avskrivningar för förvaltningsfastigheter är 20–40 år. Jordområden avskrivs inte.

Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar

Koncernens tillgångar indelas i kassagenererande enheter som är mindre än segment. Balansvärdena för de tillgångar som är förknippade med de här enheterna värderas regelbundet i slutet av varje räkenskapsperiod. Det beräknade återvinningsvärdet värderas dessutom årligen för följande tillgångar oberoende av om det finns tecken på värdeminskning: goodwill, immateriella tillgångar utan begränsad ekonomisk livstid samt oavslutade immateriella tillgångar.

För att fastslå ett eventuellt nedskrivningsbehov jämförs tillgångarnas bokföringsvärde eller bokföringsvärdet för den kassagenererande enhetens nettotillgångar med beräknade återvinningsvärden. Det beräknade återvinningsvärdet är det högre värdet av nuvärdet (bruksvärdet) på framtida kassaflöden eller gängse värdet minskat med försäljningskostnaderna. Nedskrivning redovisas då tillgångarnas bokföringsvärde överstiger återvinningsvärdet. Tidigare redovisade nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar och övriga immateriella tillgångar utom goodwill återförs bara när det skett en förändring i antagandena som legat till grund för en tillgångs återvinningsvärde efter att man redovisat nedskrivningen. Nedskrivningen återförs högst till det värde som tillgångarna skulle ha haft efter avskrivningar ifall ingen nedskrivning hade redovisats tidigare år. Nedskrivning av goodwill återförs aldrig.

Biologiska tillgångar

Fiskars biologiska tillgångar utgörs av koncernens skogsbestånd i Finland. Tillgångarna värderas till verkligt värde minskat med estimerade försäljningskostnader. Förändringen av det verkliga värdet på biologiska tillgångar bestående av nettoökningen och förändringen av marknadsvärdet redovisas i resultaträkningen som en egen post efter rörelseresultatet (EBIT). Intäkterna för virkesförsäljningen redovisas i rörelseresultatet.

Värdet av de biologiska tillgångarna baserar sig på från Skogsforskningsinstitutets rotprisstatistik uträknade tre års löpande medeltal, som multiplicerats med de sortimentsvisa virkesmängderna beaktande av kostnader och risker i anslutning till realiseringen.


Långfristiga tillgångar för försäljning och avveckling av verksamhet

Långfristiga tillgångar (eller avyttringsgrupp) samt tillgångar och skulder som är förknippade med avvecklad verksamhet klassificeras som innehav för försäljning ifall den summa som motsvarar deras bokföringsvärde i huvudsak kommer att ackumuleras av försäljning av tillgången snarare än kontinuerlig användning av den. Villkoren för klassificering anses uppfyllas om en försäljning är ytterst sannolik och tillgångarna (eller avyttringsgruppen) omedelbart kan säljas i sitt nuvarande skick med allmänna eller vanliga villkor, ledningen är förbunden vid avyttringsplanerna och avyttringen väntas ske inom ett år från klassificeringen.

Från och med klassificeringstidpunkten värderas tillgångarna (eller avyttringsgruppen) till bokföringsvärde eller till ett lägre verkligt värde minskat med försäljningskostnaderna. Avskrivningar av dessa tillgångar avbryts samtidigt. Tillgångar som klassificeras som innehav för försäljning, en avyttringsgrupp, övriga poster som bokförts under innehav för försäljning i totalresultatet samt de skulder som ingår i avyttringsgruppen redovisas i balansräkningen separat från andra poster.

En avvecklad verksamhet är en del av koncernens verksamhet, som har avyttrats eller kommer att avyttras i enlighet med en koordinerad plan. Den representerar en separat central verksamhet eller geografiskt verksamhetsområde. Resultatet från en avvecklad verksamhet redovisas separat från kvarvarande verksamhet i totalresultatets resultaträkning.

Fiskars har inte haft långfristiga tillgångar klassificerade som innehav för försäljning eller avvecklad verksamhet under räkenskapsåren 2013 eller 2012.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångarna har värderats till det lägsta av anskaffningsutgift och nettoförsäljningsvärde. Vid beräkningen tillämpas FIFO-principen. Anskaffningsutgiften för färdiga varor och varor under arbete innehåller förutom direkta inköps- och tillverkningskostnader samt övriga direkta kostnader även en andel av de indirekta kostnaderna för anskaffning och tillverkning baserat på normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset som kan erhållas inom ramen för ordinarie verksamhet minskat med kostnader för färdigställande och för att åstadkomma försäljning. Omsättningstillgångarna redovisas netto efter avdrag för reservering för inkurans och långsamt roterande produkter.

Finansiella instrument

Finansiella tillgångar

Koncernens finansieringstillgångar har klassificerats i följande grupper: finansiella tillgångar eller -skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, låne- och övriga fordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen sker i samband med förvärvet utgående från det ändamål för vilket de finansiella tillgångarna har skaffats. Transaktionskostnaderna ingår i det ursprungliga bokföringsvärdet för finansiella instrument då det gäller en post som inte värderas till sitt verkliga värde via resultaträkningen. Alla förvärv och avyttring av finansiella medel redovisas på likviddagen. Finansiella tillgångar avskrivs från balansräkningen då koncernen har förlorat avtalsbaserad rätt till kassaflöde eller när koncernen till betydande del har utlokaliserat risker och intäkter till extern part.


Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Till gruppen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras sådana poster i de finansiella tillgångarna som har förvärvats för att innehas för handel eller som enligt sin ursprungliga bokföring klassificeras som värderade till verkligt värde via resultaträkningen (alternativ till gängse värde). I Fiskars ingår i denna grupp investeringar i noterade värdepapper samt sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning eller säkringsredovisning inte tillämpas.

Posterna i gruppen värderas till gängse värde både då de först upptas i bokföringen och efter detta. Det gängse värdet för noterade placeringar följer det marknadspris som noteras på bokslutsdagen och ändringar i gängse värde samt orealiserade och realiserade vinster och förluster redovisas i finansieringsposterna i resultaträkningen. Grunderna för fastställande av gängse värde för sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning presenteras nedan i avsnittet Derivatinstrument och säkringsredovisning.

Lånefordringar och övriga kundfordringar

Låne- och övriga fordringar är tillgångar som inte är derivatinstrument och för vilka de tillhörande betalningarna är fasta eller kan fastställas och vilka inte noteras på en fungerande marknad och vilka av Fiskars inte innehas för handel eller vilka inte vid den ursprungliga bokföringen klassificeras som innehav för handel. Till gruppen Lånefordringar och övriga fordringar hör kortfristiga fordringar, kundfordringar och övriga fordringar samt långfristiga lånefordringar som i koncernbalansen redovisas under posten Övriga placeringar.

Posterna i gruppen värderas till periodiserad anskaffningsutgift. Osäkra fordringar värderas individuellt på basis av riskanalys. På basis av värderingen justeras fordringarna och upptas till sannolikt värde. Låne- och övriga fordringar klassificeras enligt sin natur antingen som kortfristiga eller långfristiga tillgångar. Till de senare hör fordringar som förfaller senare än 12 månader från bokslutsdagen.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I finansiella tillgångar som kan säljas upptas instrument som inte ingår i derivattillgångarna och som specifikt har klassificerats till denna grupp eller som inte har klassificerats till lånefordringar eller övriga fordringar, tillgångar som hålls till förfall eller finansiella tillgångar värderat till verkligt värde via resultaträkningen. I Fiskars ingår i den här gruppen placeringar i onoterade värdepapper. Om gängse värde för dessa placeringar inte kan fastställas tillförlitligt, så värderas de till ursprungligt anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas hör till långfristiga tillgångar om inte koncernen har för avsikt att avyttra dem inom 12 månader från bokslutsdagen, i vilket fall de klassificeras som kortfristiga tillgångar.

Likvida medel

Balansposten Likvida medel omfattar kassa och bank, alltså kontanta medel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker, samt övriga likvida medel. Övriga likvida medel utgörs av kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värde fluktuationer. Poster som ingår i övriga likvida medel omfattar kortfristiga placeringar som vid förvärvstidpunkten har en löptid på högst 3 månader. Skuldbalanser för checkräkning med kredit ingår i kortfristiga räntebärande skulder.


Finansiella skulder

Fiskars finansiella skulder klassificeras i följande grupper: finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivatskulder) samt skulder som värderas till den periodiserade anskaffningsutgiften. I bokföringen upptas finansiella skulder ursprungligen till gängse värde. Transaktionskostnaderna inkluderas i det ursprungliga bokföringsvärdet för finansiella skulder som värderas till periodiserad anskaffningsutgift. Senare värderas alla finansieringsskulder till den periodiserade anskaffningsutgiften med metoden för effektiv ränta, med undantag för derivatskulder som värderas till gängse värde. Finansiella skulder klassificeras som långfristiga respektive kortfristiga skulder: till den senare klassificeringen hör alla de finansiella skulder för vilka koncernen inte har en ovillkorlig rättighet att senarelägga reglering i minst 12 månader efter rapportperioden. Den finansiella skulden (eller del av skulden) borttas från balansräkningen först när skulden är avskriven, alltså när den skyldighet som i avtalet har specificerats har uppfyllts eller upphävts eller den inte längre är i kraft.

Derivatinstrument och säkringsredovisning

Finansiella derivatinstrument har klassificerats som skulder eller fordringar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Derivatinstrument redovisas initialt till anskaffningsutgift och därefter värderas de till gängse värde på balansdagen. Gängse värde för derivatinstrument bygger på rådande marknadsvärde eller värden som härletts ur marknadsvärde på balansdagen. Förändringar i gängse värde bokförs i finansiella poster. Fiskars har tillämpat säkringsredovisning av kassaflöden angående förändringarna i verkligt värde i derivatinstrument som är avsedda, kvalificerade och effektiva för kassaflödessäkring. Förändringarna har redovisats i Övrigt totalresultat.

Klassificering av verkligt värde

Hierarkinivå 1 innehåller finansiella tillgångar som noteras officiellt på en aktiv marknad. Denna kategori innehåller noterade aktier. Nivå 2 innehåller finansiella tillgångar och skulder som är värderade via direkt observation på marknadspris. Alla räntebärande skulder och derivat ingår i denna kategori. Nivå 3 innehåller finansiella tillgångar och skulder för vilka det inte finns observerat marknadspris. Till denna kategori hör onoterade kapitalinvesteringar och fonder.

Avsättningar och eventualförpliktelser

En avsättning tas upp i balansräkningen när koncernen som följd av en tidigare händelse har fått en juridisk eller faktisk förpliktelse, det är sannolikt att betalningsförpliktelsen utfaller och skyldighetens storlek kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för omstruktureringsutgifter görs när en detaljerad och adekvat omstruktureringsplan har fastställts och de berörda parterna är medvetna om planen och det finns tillräcklig grund att vänta sig att omstruktureringsplanen genomförs. Avsättningsbeloppet motsvarar bästa estimat av de utgifter som krävs för att uppfylla den existerande förpliktelsen på rapporteringsperiodens bokslutsdag. Om det är möjligt att få ersättning för en del av förpliktelsen av tredje part bokförs ersättningen som en skild tillgångspost när det i praktiken är säkert att ersättningen utbetalas.


Koncernen är part i tvistemål och rättsprocesser som gäller affärsverksamheten. I bokslutet förbereder man sig för de kostnader som detta kan förorsaka i det skede då det går att göra en tillförlitlig bedömning av eventuella belopp och det verkar sannolikt att kostnaderna förverkligas. I annat fall presenteras ifrågavarande eventualförpliktelser som noter.

Inkomstskatt

Koncernens skatteutgifter består av koncernbolagens skatt på basis av det beskattningsbara resultatet för räkenskapsperioden samt förändringar i uppskjutna skatteskulder eller -fordringar. Skatten på basis av det beskattningsbara resultatet räknas ut enligt den skattesats som är gällande eller som i praktiken har godkänts till periodens balansdag. Uppskjuten skatteskuld eller -fordran bokförs för de temporära skillnader som uppstår mellan en tillgångs eller en skulds redovisade, respektive skattemässiga värde, enligt gällande skattesats eller skattesats som i praktiken har godkänts till periodens balansdag. Tillfälliga differenser uppstår bland annat i samband med bekräftade underskottsavdrag, bokslutsdispositioner, avsättningar, förmånsbestämda pensioner, omvärdering av derivatinstrument till gängse värde, biologiska tillgångar, eliminering av interna lagerbidrag, samt justeringar kopplade till omvärdering till gängse värde av tillgångar och skulder i samband med förvärv av verksamheter. För dotter- och intressebolags outdelade vinstmedel bokförs en uppskjuten skatteskuld om det är sannolikt att medlen delas ut och de har skatteföljder. I balansräkningen upptas uppskjuten skatteskuld i sin helhet och latenta skattefordran till sitt beräknade sannolika belopp. Skatter bokförs via resultaträkningen utom om de hänförs till poster i övriga totalresultatet. I sådana fall hänförs även inkomstkatterna till dessa poster.

Dividend

Styrelsens förslag till dividend redovisas inte i bokslutet, utan dividenden bokförs först efter bolagsstämmans beslut.


Nya och ändrade standarder som tillämpats under det avslutade räkenskapsåret

Koncernen har från och med 1.1.2013 tillämpat följande nya och ändrade standarder:

  • Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Ändringen avser främst hur poster inom övrigt totalresultat skall presenteras beroende på om de kommer att omklassificeras till årets resultat senare under vissa förutsättningar. Förändringen påverkade bara presentationen av övrigt totalresultat.
  • Ändring av IAS 19 Förmånsbestämda pensionsplaner. De viktigaste ändringarna är följande: alla aktuariella vinster och förluster redovisas omedelbart i övrigt totalresultat, d.v.s. man har slopat den s.k. ”korridor-metoden” och nettoräntekostnaden bestäms på grund av nettofinansieringskostnaden. Fiskars har redan tidigare tillämpat den av IAS 19 tidigare tillåtna alternativa möjligheten att redovisa aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat som nu är kravet. Jämförelseuppgifterna har inte omräknats för de andra ändringarna till standarden hade ingen väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
  • IFRS 13 Fair Value Measurement. Man har koncentrerat kraven gällande mätning av verkligt värde och de förbättrade upplysningskraven till denna standard . Dessutom ingår definitionen av verkligt värde. Man utvidgar inte användningen av verkligt värde, men ger anvisningar om tillämpning när det tillåts eller krävs i någon annan standard. Den nya standarden har i någon mån utvidgat bilageuppgifterna i koncernbokslutet.
  • Årliga förbättringar till IFRS 2009–2011 (maj 2012). Den årliga förbättringsprocessen erbjuder en mekanism för små och mindre skyndsamma förbättringar. Ändringarna gäller sammanlagt fem standarder. Deras inverkan var inte väsentlig.
  • Ändrad IFRS 7 Finansiella instrument: ändringen avser nya upplysningskrav för kvittering av finansiella tillgångar och skulder i balansen eller allmänna kvitteringsförfaranden. Ändringarna hade inte någon betydande inverkan på koncernbokslutet.

Övriga nya eller ändrade standarder eller tolkningar hade ingen inverkan på koncernbokslutet.

Nya och ändrade standarder samt tolkningar som kommer att tillämpas under kommande räkenskapsperioder

Följande nya eller ändrade standarder och tolkningar har utfärdats av IASB, men koncernen har inte förtidstillämpat dem. Koncernen tillämpar dem från och med den dag då de träder i kraft eller, om det datum då de träder i kraft är ett annat än räkenskapsperiodens första dag, från och med början av den räkenskapsperiod som följer på det datum då de träder i kraft.

  • IFRS 10 Consolidated Financial Statements and subsequent amendments (skall tillämpas i EU för räkenskapsår som börjar 1.1.2014 eller senare). IFRS 10 bygger på existerande principer för bestämmande inflytande som den centrala faktorn vad gäller konsolidering av en enhet till koncernbokslutet. Dessutom ger standarden tilläggsanvisningar om definiering av bestämmande inflytande, då inflytandet är svårt att bedöma. Den nya standarden förväntas att inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
  • IFRS 11 Joint Arrangements and subsequent amendments (skall tillämpas i EU för räkenskapsår som börjar 1.1.2014 eller senare). Ny standard för redovisning av joint ventures och joint operations. Avgörande för bokföringsförfarandet är rättigheterna och ansvaren snarare än den legala formen. Det finns två former av investering: joint operation eller joint venture. Joint venture skall redovisas enligt kapitalandelsmetoden och klyvningsmetoden kommer inte att vara tillåten. Den nya standarden förväntas att inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
  • IFRS 12 Disclosures of Interests in Other Entities and subsequent amendments (skall tillämpas i EU för räkenskapsår som börjar 1.1.2014 eller senare). Ny standard för utvidgade upplysningar för investeringar i dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag, och ej konsoliderade ”structured entities”. Den nya standarden förväntas att inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
  • IAS 27 Separate Financial Statements (revised 2011) and subsequent amendments (skall tillämpas i EU för räkenskapsår som börjar 1.1.2014). Den ändrade standarden innehåller endast regler beträffande bokslut i juridiska enheter, som blev kvar när bestämmelserna gällande bestämmande inflytande flyttades till nya IFRS 10. Den nya standarden förväntas att inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
  • IAS 28 Investments in Associates and Joint Ventures (revised 2011) (skall tillämpas i EU för räkenskapsår som börjar 1.1.2014 eller senare). Innehav i intresseföretag och joint venture. På grund av publiceringen av IFRS 11 innehåller den nya standarden kraven om kapitalandelsmetodens användning för intressebolag och joint venture. Den nya standarden förväntas att inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
  • Ändring av IAS 32 Finansiella instrument: Presentation (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2014 eller senare). Ändringarna avser förtydligande avseende reglerna för när kvittning av finansiella tillgångar och skulder är tillåten. Ändringarna förväntas att inte ha någon betydande inverkan på koncernbokslutet.
  • Ändring av IAS 36 Impairment of Assets (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2014 eller senare). Upplysningskraven samordnas avseende verkligt värde minus försäljningskostnader samt nyttjandevärde. Ändringarna förväntas att inte ha någon betydande inverkan på koncernbokslutet.
  • Ändring av IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2014 eller senare). Ändringen innebär att företag kan fortsätta med säkringsredovisning trots att motparten i derivatet har ändrats p.g.a. lagstiftning. Ändringen förväntas att inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
  • IFRIC 21 Levies* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2014 eller senare). Uttalandet behandlar hur olika avgifter som är ålagda av staten skall redovisas. Ändringarna förväntas att inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.Ädring av IAS 19 Employee Benefits - Defined Benefit Plans: Employee Contributions* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.7.2014 eller senare). Ändringarna förväntas att inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
  • Årliga förbättringar till IFRS (2011–2013 cycle* and 2010–2012 cycle*, December 2013) (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.7.2014 eller senare). Den årliga förbättringsprocessen erbjuder en mekanism för små och mindre skyndsamma förbättringar. Ändringarna gäller sammanlagt fyra (perioden 2011–2013) och sju (perioden 2010–2012) standarder. Ändringarnas betydelse varierar, men de väntas inte ha väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
  • IFRS 9 Financial Instruments and subsequent amendments* (standardens ikraftträdandedatum har uppskjutits och kommer att fastställas senare; skulle ursprungligen tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2015 eller senare). Detta är den första delen av ett uppdelat projekt angående en standard som i förläggningen skall ersätta IAS 39. Eftersom IFRS 9 -projektet är oavslutad, kan inverkan av standarden på koncernbokslutet ännu inte uppskattas.

* Ändringarna har inte ännu godkänts för tillämpning i EU.