Årsredovisning 2013

BOKSLUT

20. Finansiering


Långfristigt räntebärande främmande kapital






2013 2012





Verkligt Redovisat Verkligt Redovisat
milj. euro värde värde värde värde
Lån från penninginrättningar 52,6 52,6 63,9 63,9
Finansiella leasingskulder 3,6 3,6 5,5 5,5
Sammanlagt 31.12. 56,2 56,2 69,3 69,3









Det räntebärande främmande kapitalet har värderats till periodiserad anskaffningsutgift. De räntebärande skuldernas verkliga värde har kalkylerats genom att diskontera framtida kassaflöden med bokslutsdagens marknadsränta (verkligt värde hierarkinivå 2).


Finansiella leasingskulder

milj. euro 2013 2012
Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:

Inom ett år 2,1 2,1

Mellan ett och fem år 3,8 5,0

Senare än om fem år 0,3 1,4
Minimileaseavgifter 6,2 8,5









milj. euro 2013 2012
Nuvärde av finansiella leasingskulder:

Inom ett år 1,7 1,6

Mellan ett och fem år 3,3 4,1

Senare än om fem år 0,3 1,3
Nuvärde sammanlagt 5,2 7,1









Icke förfallna finansieringskostnader 0,9 1,5









Kortfristigt räntebärande främmande kapital






2013 2012





Verkligt Redovisat Verkligt Redovisat
milj. euro värde värde värde värde
Checkräkningskrediter 12,0 12,0 12,9 12,9
Lån från penninginrättningar 10,9 10,9

Företagscertifikat 79,9 79,9 5,0 5,0
Finansieringsleasingskulder 1,7 1,7 1,6 1,6
Övriga skulder 4,4 4,4 0,9 0,9
Sammanlagt 31.12. 108,8 108,8 20,4 20,4

Förfallostruktur av skulder

För säkerställande av likviditeten hade koncernen vid räkenskapsårets utgång oanvända kreditlimiter på 450 miljoner euro (430). Den genomsnittliga löptiden för kreditfaciliteterna utgjorde vid räkenskapsårets utgång 3,7 år (2,9). I avtalen som gäller kreditlimiter och långfristiga lån ingår bl.a. villkor (covenants) om soliditetskrav, som om inte efterlevs, skulle kunna leda till förtida förfallande av avtalen. En dylik situation skulle förutsätta en avsevärd försämring av nuvarande soliditet.


2013







milj. euro 2014 2015 2016 2017 2018 Senare år Totalt
Checkräkningskrediter 12,0




12,0
Företagcertifikat 79,9




79,9
räntor 0,1




0,1
Övriga skulder 4,4




4,4
Lån från penninginrättningar 10,9 22,5

30,0
63,4
räntor 0,6 0,5 0,3 0,3 0,2
1,9
Finansiella leasingsskulder 1,7 1,1 1,0 0,6 0,6 0,3 5,2
räntor 0,4 0,3 0,1 0,1 0,0 0,0 0,9
Leverantörskulder 61,2




61,2
Derivativer 1,7 1,0 0,5 0,1

3,4
Sammanlagt 31.12. 172,9 25,5 2,0 1,1 30,7 0,3 232,4


74,5 % 10,9 % 0,8 % 0,5 % 13,2 % 0,1 % 100,0 %









2012







milj. euro 2013 2014 2015 2016 2017 Senare år Totalt
Checkräkningskrediter 12,9 12,9
Företagcertifikat 5,0 5,0
räntor 0,0 0,0
Övriga skulder 0,9 0,9
Lån från penninginrättningar 11,4 22,5 30,0 63,9
räntor 1,0 1,5 1,2 0,7 0,7 0,4 5,6
Finansiella leasingsskulder 1,6 1,7 1,1 0,7 0,6 1,3 7,1
räntor 0,5 0,4 0,3 0,1 0,1 0,0 1,5
Leverantörskulder 49,7 49,7
Derivativer 0,2 0,1 1,3 0,6 2,3
Sammanlagt 31.12. 71,9 15,1 26,4 1,6 1,4 32,4 148,8


48,3 % 10,2 % 17,8 % 1,0 % 0,9 % 21,8 % 100,0 %

Känslighetsanalys av valutaposition

I känslighetsanalysen över valutakurser som gjorts i enlighet med IFRS 7 har man prövat hur en nedvärdering på 10 % i en enskild valuta mot övriga valutor skulle påverka koncernens resultat före skatter eller koncernens eget kapital. En värdestegring i valutakursen på 10 % mot de övriga valutorna leder till en motsatt förändring. Analysen av resultatet innehåller moderbolagets interna och externa finansiella poster i utländsk valuta. De kommersiella kassaflödena består av affärsenheternas förväntade årliga nettokassaflöden i anslutning till inköp och försäljning och som är skyddade genom interna valutaterminer. De finansiella posterna innehåller lån i valuta, valutadepositioner och externa valutaderivat. De valda valutorna täcker 90 % av alla uppskattade årliga nettokassaflöden. Känslighetsanalysen av koncernens eget kapital beskriver omräkningsrisken i anslutning till valutamässigt eget kapital vid valutakursförändringar.




2013
2012


Inverkan på

Inverkan på


resultat före skatter

resultat före skatter


Uppskattade Övriga Inverkan
Uppskattade Övriga Inverkan


kommersiella finansiella på eget
kommersiella finansiella på eget
milj. euro kassaflödena poster kapital
kassaflödena poster kapital
GBP -0,9 0,9 2,4
-0,5 0,5 1,3
JPY -0,8 0,8 -0,9



NOK -1,5 1,5 -1,2
-1,5 1,5 -1,9
SEK -2,3 2,3 -3,0
-2,0 2,1 -2,1
THB 1,4 -1,4 -0,3
0,7 -0,7 0,0
USD 2,8 -2,8 -6,0
2,7 -2,8 -3,5









Snittränta och känslighetsanalys av räntekostnader

Känslighetsanalysen över en förändring i räntenivån beskriver den effekt en permanent ökning av räntenivån på en procentenhet har på resultatet för räkenskapsperioden. Koncernens räntebärande nettoskulder per 31.12.2013 utgjorde 152,6 miljoner euro (72,4) och den genomsnittliga räntebindningstiden utgjorde 14 månader (11). En permanent ökning av samtliga låneräntor med en procentenhet skulle öka koncernens räntekostnader med 0,8 miljoner euro (0,3) förutsatt att nettoskulden förblir oförändrad.


Den nedanstående tabellen beskriver koncernens räntebärande nettoskulder, valutaderivat, genomsnittliga låneräntor och räntekänsligheten för de viktigaste valutorna.


2013







milj. euro EUR USD GBP DKK Övriga Totalt
Externa lån och depositioner 130,8 21,0 -1,3 1,0 1,0 152,6
Valutaderivat -67,1 -51,5 33,6 60,3 24,1 -0,6
Nettoskuld och valutaderivat 63,7 -30,5 32,3 61,4 25,1 152,0
Snittränta på lånen (p.a.) 1,5 % 3,0 %



Räntekänslighet 0,3 -0,4 0,3 0,4 0,2 0,8









2012







milj. euro EUR USD GBP DKK Övriga Totalt
Externa lån och depositioner 52,1 26,8 0,2 1,1 -7,8 72,4
Valutaderivat -4,0 -37,5 26,3 0,0 14,8 -0,4
Nettoskuld och valutaderivat 48,1 -10,7 26,6 1,6 6,6 72,0
Snittränta på lånen (p.a.) 1,8 % 3,0 %


2,2 %
Räntekänslighet 0,1 -0,2 0,3 0,0 0,0 0,3

Derivatens nominella värden

milj. euro 2013 2012
Derivat som inte säkringsredovisas: 

Valutaterminer och valutaswappar 197,1 107,4

Elderivat 1,8 2,9

Ränteswappar 13,4
Kassaflödesäkringar:

Ränteswappar 42,5 32,5









Derivatens verkliga värden

milj. euro 2013 2012
Derivat som inte säkringsredovisas: 

Valutaterminer och valutaswappar -0,6 0,4

Elderivat -0,4 -0,4

Ränteswappar




-1,2
Kassaflödesäkringar:

Ränteswappar -1,3 -1,9









Det verkliga värdet av derivat grundar sig på allmännt accepterade värderingsmetoder och på observerbar marknadsdata (verkligt värde hierarki nivå 2). Derivat redovisas till verkligt värde via resultaträkningen utom kassaflödesäkringar som redovisas i eget kapital.


Derivatens löptid

2013







milj. euro 2014 2015 Senare år Totalt
Valutaterminer och valutaswappar 197,1

197,1
Elderivat 0,8 0,8 0,2 1,8
Ränteswappar
22,5 33,4 55,9
Sammanlagt 31.12 197,9 23,3 33,6 254,8









2012







milj. euro 2013 2014 Senare år Totalt
Valutaterminer och valutaswappar 107,4 107,4
Elderivat 1,1 0,9 0,9 2,9
Ränteswappar 32,5 32,5
Sammanlagt 31.12 108,5 0,9 33,4 142,8

Verkligt värde på finansiella instrument

2013







milj. euro Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Placeringar till verkligt värde via resultaträkningen 0,3
10,2 10,5
Övriga placeringar

3,9 3,9
Tillgångar totalt 0,3
14,1 14,4









Derivat, skulder
3,4
3,4
Skulder totalt
3,4
3,4









2012







milj. euro Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Placeringar, till verkligt värde via resultaträkningen 9,7 9,7
Övriga placeringar 0,8 0,8
Derivat, tillgångar 0,4 0,4
Tillgångar totalt 0,4 10,5 10,9









Derivat, skulder 2,3 2,3
Skulder totalt 2,3
2,3









Se koncernens redovisningsprinciper för klassificering av verkligt värde i not 1.

Hantering av finansiella risker

Hanteringen av koncernens finansiella risker har koncentrerats till koncernens finansieringsavdelning. Finansieringsavdelningen ansvarar för hanteringen av de finansiella riskerna i enlighet med principer som har godkänts av styrelsen.

Valutarisker

Med valutarisker avses förändringar i kassaflödets värde, balansräkning och/eller konkurrenskraft som orsakas av förändringar i valutakurser. Fiskars valutaposition indelas i transaktionsposition och translationsposition. Positionerna hanteras skilt för sig.

Transaktionsrisker

Med transaktionsrisk avses möjligheten att värdet på ett förväntat kassaflöde i en given valuta förändras som en följd av förändrade valutakurser. Avsikten med hanteringen av transaktionsrisker är att minska effekten av fluktuationer i valutakurserna på bolagets budgeterade lönsamhet och kassaflöde. Affärsenheterna svarar för hanteringen av valutariskerna för det förutsedda och överenskomna kommersiella kassaflödets del. Enheterna skyddar sina kommersiella valutapositioner genom valutaterminer med koncernens finansieringsavdelning.

Koncernens nettovalutaposition består av kommersiella och finansiella positioner, fordringar och skulder i valutabelopp. Nettopositionen säkras i enlighet med den finanspolicy som styrelsen har godkänt. Som säkring mot valutarisker används främst valutaterminer och valutaswappar. Derivat används endast i säkringssyfte.


Under 20 % av Fiskars kommersiella kassaflöden utsätts för fluktuationer på grund av valutakursväxlingar. De mest betydande riskerna gäller nedgång i kursen på den svenska och norska kronan mot euron och uppgång i kursen på US-dollarn och Thailands baht mot euron. Med ökad import följer indirekt också en risk att leverantörernas lokala valutor genomgår förändring. Den främsta av de här valutorna är Kinas renminbi.

För transaktionsrisken tillämpar Fiskars inte säkringsredovisning på valutaderivat enligt IAS 39. Alla vinster och förluster som orsakats av valutaderivat har bokförts i resultaträkningen. Om säkringsredovisning hade tillämpats på valutaderivat hade resultatet före skatt för år 2013 varit ca 0,9 milj. euro bättre än det rapporterade resultatet (0,6 milj. euro bättre).

Translationsrisker

Med translationsrisk avses en inverkan på koncernbalansen som orsakas av förändringar i valutakurserna. Koncernbalansens tillgångar, egna kapital och skulder kan förändras som en följd av förändringar i valutakurserna. Förutom ändringar i balansposterna kan en förändring i valutakurserna också orsaka ändringar i vissa nyckeltal, såsom i soliditet och skuldsättningsgrad. Under år 2013 var koncernens translationsrisk inte signifikant och den säkrades inte. Koncernbalansens valutafördelning följs regelbundet.

Ränterisker

Med ränterisk avses förändringar i bolagets kassaflöde eller värdet på tillgångar eller skulder som orsakas av räntefluktuationer. Ränterisken mäts i genomsnittlig bindningstid för räntor för finansiella tillgångar och skulder. Den genomsnittliga räntebindningstiden återspeglar den tid det tar för en förändring i räntenivån att i genomsnitt omfattas i räntekostnaderna för koncernens nettoskuldportfölj. Risken avser den förändring i räntekostnaderna under redovisningsperioden som orsakas av en bestående höjning av räntenivån på en procentenhet. Ju kortare den genomsnittliga räntebindningstiden är, desto mer oförutsägbara är räntekostnaderna, och desto högre är alltså ränterisken.

Derivativinstrument används i hanteringen av ränterisker. Målet är att se till att den genomsnittliga räntebindningstiden hålls inom de överenskomna gränserna på mellan 4 och 18 månader i enlighet med bolagets finanspolicy. Den 31 december 2013 var den nominella summan av utestående räntederivat 55,9 milj. euro (32,5).

Den 31 december 2013 var koncernens räntebärande nettoskuld 152,6 milj. euro (72,4). Av nettoskulden bestod 61 % (44) av lån med rörliga räntor medan 31 % (56), i vilket också effekten av räntederivativ ingår, var skulder med fast räntesats. Den genomsnittliga räntebindningstiden för koncernens räntebärande skulder var 14 månader (11).

Räntekostnadernas känslighet för fluktuationer i marknadsräntorna har beskrivits i en kalkyl, där det antas att marknadsräntorna förändras bestående med en procentenhet och lånen förblir oförändrade under året. Enligt kalkylen skulle koncernens resultat före skatt påverkas med 0,8 milj. euro (0,3) under år 2014.


Likviditets- och återfinansieringsrisk

Med likviditetsrisk avses en situation där bolagets finansieringstillgångar och finansieringskällor är otillräckliga för att täcka affärsverksamhetens behov eller ordnandet av dem orsakar betydande tilläggskostnader. Avsikten med hanteringen av likviditetsrisker är att bibehålla en optimal likviditet för att finansiera koncernens verksamhet i alla sammanhang samtidigt som räntekostnaderna minimeras. Koncernens likviditet är den sammanlagda summan av kassamedel och tillgängliga bindande kreditlimiter.

Med återfinansieringsrisk avses en situation där en så stor del av bolagets lån förfaller till betalning på en så kort tid att återfinansiering inte finns att tillgå eller priset för återfinansiering blir högt. Koncernen minimerar återfinansieringsrisken genom en diversifierad maturitetsstruktur på koncernens skulder.

För säkerställande av likviditeten hade koncernen betydande oanvända kreditlimiter. I slutet av året uppgick de outnyttjade bindande kreditlöftena och koncernkontons bindande kreditlimiter till 466,0 milj. euro (442,1). Dessutom har moderbolaget i Finland företagscertifikatprogram i de viktigaste samarbetsbankerna till ett sammanlagt belopp om 400,0 milj. euro, av vilka 80,0 milj. euro (5,0) var i bruk i slutet av året.

Råvarurisker

Fiskars använder vid behov derivat för att skydda sig mot råvaruprisrisker. Koncernen hade i slutet av året inga råvaruderivat med undantag för elfuturer med ett nominellt värde på 1,8 milj. euro (2,9) som redovisats till marknadsvärde via resultaträkningen.

Kreditrisker

Koncernens finansieringsavdelning bedömer och övervakar den motpartsrisk som ingår i finansieringen. Man har strävat efter att begränsa risken genom att endast göra affärer med stora banker och finansieringsinstitutioner inom överenskomna limiter. Kundernas kreditrisker övervakas av affärsenheterna. Koncernens kundkrets är omfattande och även den största kunden representerar mindre än 10 % av utestående fordringar. Vid bokslutstidpunkten uppgick koncernens kundfordringar till 125,1 milj. euro (101,0). I bokslutet ingår sammanlagt 4,4 milj. euro (3,2) i kreditförlustreserveringar som är förknippade med kundfordringarna.

Kapitalhantering

Fiskars omfattas inte av några officiella, externa kapitalkrav (utom eventuella krav som ställs av lokal bolagslagstiftning i de områden där bolag inom koncernen är verksamma).

Målen för Fiskars kapitalhantering är:

  • att trygga koncernens förmåga att finansiera sin verksamhet och sköta sina skyldigheter i alla affärslägen.
  • att bibehålla en balanserad affärs- och investeringsportfölj som ger aktieägare avkastning både på kort och lång sikt.
  • att se till att koncernen har möjlighet att agera om investeringstillfällen öppnar sig.